Tom Grahn 223 - pro Åland

NÄRINGSAVDELNINGENS BUDGET FÖR 2012, mina inlämnade finansmotioner 17.11 2011

2011-12-02T10:03:00.000+02:00

Till läsaren
Jag har verkat som lagtingsledamot 1.11 – 25.11 2011 i fyra veckor under den viktigaste novembermånaden som hittills återkommit vart fjärde valår. Avgående regering ger sitt budgetförslag, Ny regering drar uppsitta handlingsprogram. Varje lagtingsmedlem får tio dagr på sitta att lämna in finansmotioner efetr det budgeten meddelats lagtinget. Intill finner ni mitt anförande inför Lagtinget den 22.11 2001 samt de tre skärgårdsadresserade motioner jag krävde den 17.11 2011.
Dessutom, det är första gången som landskapets kassaflöde uppgjorts och presenterats för Lagtinget. På min inrådan och mina beräkningar presenterade Tony Asumaa liberala gruppens finansalternativ för landskapets budget framöver
mvh
Tom, 0500 828486, tpgrahn@gmail.com
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Herr Talman, Bästa kolleger
Innehåll
1. Kommentarer efter måndagens 21.11 remissdebatt
2. Näringsavdelningen 2012 och i framtiden
3. Skärgården 2011 framåt

1. Vad lärde vi oss igår?
• En offentlig förvaltning återspeglar samhället och dess framtid, inte tvärtom
• Efter många och långa goda år följer oftast efterklokhetens kranka blekhet
• I Landskapet Ålands fall är situationen god
• Landskapet är skuldfritt och har fortfarande god likviditet
• De goda åren har fört med sig en personalstyrka på 1800 personer som är 6.4 % av Ålands befolkning. Uppskattningsvis 10 % av den arbetsföra befolkningen
• Motsvarar landskapregeringen organisation de krav och de utmaningar närframtiden ställer på oss? Jag tvivlar, och analyserar.
• Ltl Asumaas anförande igår var mycket instruktivt, det bästa igår och bådar gott för FNUs arbete 4 år framåt. Det bådar gott för en samhällsutveckling, det bådar gott för en ny, kreativ skärgårdstrafik inom 8 år.
• Tyskland kom samtidigt ut med alarmerande siffror: Den tyska ekonomin 2012 förespåddes i juni växa med 1.8 %, i oktober med 1.0 % och igår den 21.11 i bästa fall växa med 0.5 – 1.0 %. I bästa fall.
• Finland är beroende av sin export. Jag är rädd att minister Perämaas varningar inte är överflödiga och 0.45 % * statens inkomst släpar 10 – 15 MEUR efter budgeten under 2012
• Mitt liv har lärt mig att det enda som är beständigt är en ständig förändring
• Den som, det företag, den förvaltning som klarar av detta överlever bättre än andra.
Gårdagens lärdom i sammanfattning: Genom att utveckla och förändra organisationen, dess struktur, dess ledarskap och ledning, skola personalen i att leda, delta och bli ledd kommer Ålandsmodellen också i fortsättningen att vara internationellt efterfrågad. Det finns alla förutsättningar.

1. Näringsavdelningens Budget 2012: 37 /47
Den gula boken 2012 omfattar 42 sidor: det man vill göra för 23.5 MEUR med 5.4 MEUR eller 78 personers insats. Den blåa boken, berättelsen för 2010, omfattar 23 sidor vad man gjort för ett år sedan är inte övertygande. Vad Närings-avdelningen gjort 2011 finns det endast budgetjämförelsesiffror på. 5 % av Lanskapets verksamhetsutgifter sköter om 20 % av överföringsposterna. Nota bene.
Min första reflexion är: Jag vill se en kontinuitet, en analys och utvärdering av satsningar i överföringsposter på 18 MEUR som bas för följande års satsningar och jag vill rikta FNUs och isynnerhet den nya regeringens ministers uppmärk-samhet på detta faktum. Vissa utvärderingar kräver tom oberoende revision. Mer resultat och konsekevensbedömning.

Näringsavdelningen, som dess namn säger, förvaltar landskapets näringslivs-potential. Konsumtions- och överföringsposterna i storleksordning 2012 är
1. EU landsbygdens utveckling 8.4 MEUR
2. AMS 4.8
3. Främjande av lantbruket 2.7
4. Näringslivets främjande 2.6
5. Allmän förvaltning 1.8
6. EU fiskerinäringens strukturprogram 1.6
7. Ålands fiskodling 0.4
8. Ålands teknologicentrum 0.4
9. Främjande av skogsbruket 0.3
10. Främjandet av fiskerinäringen 0.2
11. Jakt- och viltvård 0.1
12. Skötsel av egna skogar 0.1
13. Regionala utvecklingsfonden 0.04
Totalt 23.4 MEUR
Min andra reflexion är: Är det näringslivsÅland vi utläser av denna tabell fortfarande ett agro – och fiskerisamhälle? Jag är medveten om tillspetsningen, men kan inte låt bli att relatera det som skrivits och budgeterats. Mitt budskap till FNU och den nya ministern är att bryta ner de 42 sidorna i enkel begriplig text. substans och satsning, och därefter bygga upp dem igen som Åland 2012 framåt behöver och kräver.

Tillåt mig att analysera närmare det som inte tyder på agro- och fiskerinäring nämligen pos 4 Näringslivets främjande, 2.6 MEUR. På sida 161 kan vi läsa de övergripande målsättningarna:
• “ hög sysselsättning
• ökat antal hållbara arbetsplatser i skärgård och på landsbygd
• ökad export av tjänster och produkter
• breddning av näringsstrukturen i landskapet
• ökad tillväxt i form av fler företag och samt fler företag som växer “

Kärnan i de näringsutvecklande åtgärderna är
• projekt- och företagsfinansiering ( näringslivet och regional utveckling )
• destinationsmarknadsföring
• Ålands Utvecklings Ab ( riskkapital )
• Ålands Teknologicentrum
Slutklämmen på sida 162 läser: “ Den regionalpolitiska målsättningen är att näringslivet i hela skärgården ska(ll) vara livskraftigt. Landskapsregeringen eftersträvar en en fortsatt spridd bosättning i landskapet och en jämn befolknings-utveckling i alla regioner “
Min tredje reflexion är: Utmaningarna inom det åländska samhället, dess näringsliv och Landskapet Åland är av helt annan kaliber än 2.6 MEUR av 23.4 MEUR (10 % ) och jag ber igen den nya ministern med hjälp av FNU att sätta sig in till grundstenen och dess murbruks sammansättning och mura upp på nytt det näringsliv ett harmoniskt Åland kräver 2011 – 2014 och framåt.

2. Skärgården av idag – och i morgon
Herr Talman, Vera från Knutsboda ringde mig igår kväll. Hon hade blandat den information och den ordväxling som ledamöterna Asumaa och Sundman utbytte.
Syntesen av detta privata samtal löd i korthet så här:
“ Eftersom Åland inte går i konkurs och eftersom hela arbetspresterande styrkan i Landskapet Åland på 1800 personer kommer att flytta till Lemland, har Vera beslutat att flytta.” “ Dessutom, rykten om hennes förtidiga bortgång är överdrivna “ sa hon
Vera var stött och meddelade att hon flyttar till jungfruliga Jurmo. I Jurmo finns det ca 40 personer, ingen butik, ingen post, inget nattliv, vägbelysningen i mörka November var hon inte säker på, men i Jurmo måste man tycka om sig själv för att trivas. Låt oss följa med Veras Jurmo vistelse under denna lagtingsperiod.
Bästa kolleger, det var det positivaste jag hittade som inledning till Ålands skärgård av idag. Veras morgondag beror på er.
Min analys är noggrann och träffsäker
• Befolkningsrörelsen har varit negativ i 100 år. Under de senaste två generationerna har befolkningen halverats till dagens 2200
• Dessutom har farten tilltagit de tre-fyra senaste åren – en hel by har försvunnit på tre år. När en baby föds så dör tre 90-åringar.
• Samhällsutvecklingen 2011 är känd och får större tyngd då vi läser ÅSUB 2010 ålderskvoter och försörjningsbörda och försörjningskvoter:
• Finlands minsta kommuner leder tyvärr denna statistik startande med Sottunga och alla fem andra på platserna 2 – 6.
• Näringslivets ensidighet är riskfyllt över bredden: de 5 största företagen står för 90 % av beskattningsbar inkomst och de två största fiskodlarföretagen står för 85 %. Två kommuner är beroende av dessa två företag.
• Vägnätet och färjtrafiknätet är tiotals år gamla och…..de enda färjor som inte är avskrivna är Viggen 1998 och Skarven 2010. Medelåldern är 23 år.
• Och markpriserna, … täcks inte nämna.

Herr Talman, det samhälle Lagtinget och Landskapsregeringen fövaltar består av drygt 28000 invånare, ca 4000 icke röstberättigade unga, ca 4000 icke-röstberättigade ålänningar, 20000 röstberättigade och av de 13000 som röstade. Bland dessa alla finns det drygt 2200 skärgårdsbor, knappa 8 % av befolkningen. Det område de bor på är lika stort som fasta Åland.
Bästa kolleger, det är ni som avgör skärgårdens framtid via vår Landskapsregering som tillträder imorgon.
I och med den nya regeringen är min pryatid I Lagtinget till ända. Jag lämnar efter mig tre budgetmotioner, av vilka två berör näringsavdelningen och näringslivet i skärgården, den tredje skärgårdstrafiken:

Tom Grahn BUDGETMOTION 2011
15.11 2011

Förverkligande av Skärgårdens Kortruttstrafik inom två Lagtingsperioder 2011-2019
Riskkapitalinjektion 1 MEUR på fyra år för nytt och bredare näringsliv i skärgården
Kretsloppsanpassad och hållbarare ökad fiskodling i skärgårdshavet
Ålands Skärgårds utveckling under den senaste generationen, 30 år, har varit negativ på de flesta fronter.
Befolkningen har halverats till 2262 på 60 år, minskat med 525 på fyrtio år, minskat med 154 på de senaste 20 åren, med 84 de senast 10 åren, och med 40 enbart de tre senaste åren. Oroväckande är kontinuerlig stabil negativ trend sedan 1910, och i synnerhet de tre senaste åren under “vilka en by har totalt försvunnit”. Samtidigt har Ålands befolkning vuxit med 7000 personer. Samhället är disharmoniskt
Näringslivet har krympt och blivit riskfyllt ensidigt. De fem ( 5 ) största företagen star för 90 % av beskattningsbar inkomst på 6.4 MEUR, och de två största fiskodlarna står för 85 % ! De största företaget utgör ca 25 % av sin kommuns inkomst, det näststörsta uppskattningsvis 10 % av sin.. Dessa två är generellt taget de enda betydande privata arbetsgivarna i skärgården.
Vägnätet och färjtrafiknätet är tiotals år gamla och röster höjs alltför ofta att denna Skärgårdstrafik är för dyr, emedan problemet ligger helt och hållet på annat hall.
På grund av assymmetrisk åldersstruktur i skärgården är nativitetn låg och tredubbelt mer avlidna än födda leder både samhällsekonomiskt och matematiskt till tryck på positiv inflyttningsbalans, vilket saknas. Äldrekvoten i skärgården är 50, en siffra som Finland. Åland och Sverige uppnår först om tjugo år, 2030.
Priset på motsvarande fastighet och mark i skärgården är en tiondedel av fasta Ålands markpriser.
Det är nu i november 2011 framåt hög tid att Lagtinget harmoniserar skärgården med det åländska samhället på tre olika områden:
Kläm 1 : Eftersom samtliga politiska partier stöder en utveckling av skärgården kortruttsalternativ äskar jag att kortruttstrafiken i norra och södra skärgåren inklusive tvärtrafik förverkligas inom två Lagtingsperioder 2011 – 2019 dvs 8 år efter Lagtingets prioritetsagenda. En målsättning för kortruttsalternativet är också att dess driftskostander är väsentlig mindre än dagens.
Kläm 2: Jag äskar att Lagtinget för perioden 2011 – 2014 anslår en miljon EUR i öronmärkt riskkapital för utveckling av näringslivet i skärgården startande med 300 000 EUR 2012. Skärgårdens riskkapital skall vara professionellt styrt och förvaltat och inkludera en skärgårdsinkubator delat med kommunerna eller respektive kommun till hälften var a 100 000 EUR volym per år
Kläm 3: Den väsentliga delen av Finlands odlade fiskvolym sker i skärgården. Eftersom fiskodling är punktbelastning av kväve och fosfor i motsats till jordbrukets diffusa belastning vill jag att Lagtinget besluter om kraftiga åtgärder att utveckla och dubblera fiskodlingen i Skärgårdhavegt på ett hållbat sätt under denna Lagtingsperiod .

Herr Talman,
Ärade Finans- och Näringsutskott och Lagting:
Om inte ni bryr er om samhällsutvecklingen och näringslivet i Skärgården, vem annan gör det?

Tom Grahn,
Fiskö

55 GÅNGER TACK!

2011-10-30T20:19:00.000+02:00

Kära Brändöbor, till alla er som stödde och röstade på mig i 2011 Lagtingval

riktar jag mitt varmaste och hjärtligaste TACK! Jag fick 55 röster och de gav

mig en ersättarplats i Lagtinget den 1.11 2011 - tillsammans med Margaret -

tills en ny regering bildas. Om - jag sa om - liberalerna trots uttalad opposition

går med i 2012 - 2015 års regering kan uppdraget bli eventuell längre.

Arbetet för Valet 2015 har redan börjat. Jag arbetar för hela Skärgården.

Tack, Tom Grahn

VEM LÄSER LAGEN FÖR VICELANTRÅD (C) LUNDBERG?

2011-10-06T20:33:00.000+03:00

Ålands Lagsamling, Sektion G1, Plan-och Bygglag 2008:102 för landskapet Åland ( 14 sidor )

Vicelantråd Lindberg tog till släggan och slog sig själv i huvudet i Nya Ålands insändare 28.9: “ Beslutet om strandtomter är varken kontrollerbart eller ansvarsfullt ! “ – skriver vårt vicelantråd. Hon fortsätter :” För det första så finns inga kriterier för vad planering innebär”… “ Eftersom beslutet inte har stöd i lag finns ingen beredning och ingen defintion på vad “ planering betyder “.

Om inte ministrar, för att inte tala om vicelantråd, känner till byggstenarna i samhället, gud hjälpe oss.

Plan- och Bygglag 2008:102 är så ny att den trädde ikraft det första året minister och vicelantråd Lundberg satt i LR. Det borde vara hart när omöjligt att Lundberg inte snubblat över att lagen trädde ikraft den 1.10 2008, och ersatte Bygglagen 1979:61. Den som nu läser Plan- och Bygglagen för Lundberg måste också informera henne om Plan-och Byggförordning 2008:107, Byggbestämmelserna, och inte minst 16 kommuners Byggordningar.

Denna naivitet hos en minister är förvånande, till och med överraskande. Ohindrat ställer sig man frågan, är hon ensam om denna okunnighet om en av grundpelarna i samhället, eller sträcker sig denna okunnighet ut sig till och över hela centerministergruppen som den 7.4 2011 och 25.8 2011 unisont motsatte sig en av de främsta räddningsplankorna för skärgården. - Väljarna kan lagen bättre än ministrar och vet vem de röstar på. Eller, o hemska tanke, är hennes grundtanke planekonomi på Åland?

Tom Grahn, Brändö, lib 223

Åländsk FÖRÄNDRING GENOM LEDNING

2011-10-06T19:51:00.001+03:00

Förändring genom ledning, ledning genom förändring. En av de i Finland mest brännande frågorna 2011 har varit “arbetsplatsillamåendets räkning på 30 BEUR/år” (30 000 000 000 EUR; FPA direktör Guy Ahonen ). Detta är nästan 2/3 delar av Finlands budget. Låt oss tolka dessa hisnande siffror ur åländskt perspektiv.

Hur många av oss släpar sig illamående idag på job? Hur många idag mår ( 7.5 – 9 ) timmar illa? Hur många av oss kan inte koppla av hemma, utan illamåendet styr också kvällen? Ingen vet, endast de som tillsammans mår illa. Utgående från FPA-antagandet är ”mår vi illa räkningen ” på Åland ca 140 MEUR årligen.

Offentliga Ålands löneräkning är ca 100 MEUR och består av på arbetsplatserna välmåendes och illamåendes bidrag. Ju bättre vi mår unisont desto bättre kvalitativt och kvantitativt är bidraget, desto mera grädde finns det i och på 240 MEUR tårtan. Tårtans grundkapital är 0.45 % från Finland som var 176 MEUR ifjol och förväntas vara ca 195 MEUR i år och ca 205 MEUR 2012. Förlåt, men tänk om tårtan diameter och höjd slutar växa. Tänk om luften går ur smeten.

Vårt nutida samhälles största utmaning är måendet på arbetsplatserna. Arbetsgivarnas största utmaning är att leda sin personal i välmående riktning, bort från illamående mot bättre mående. Den offentliga arbetsgivarens ansvar mot samhället är ånnu större än den privata arbetsgivarens. Här ligger det offentliga Ålands gordiska knut. Inte att permittera eller säga upp illamående personal. Inte att ha personal på skenbar tomgång. Inte att “leda “sin personal via Rödan och Blåan…. Utan att leda dem och förändra arbetsplatsens mående genom statuerat eget exempel. Det är inte lätt men fruktansvärt belönande. Tänk, högre välmående trots att kakan krymper. Ålands största potential: arbetsdagen är efterlängtad och tar slut för fort

Tom Grahn, Brändö, liberal 223

Till samtliga åländska skärgårdsbor inför valet

2011-09-30T13:28:00.000+03:00

Det finns politiker som vill göra skärgården till en nationalpark. Vill du bo i en national-park? Det finns politiker som tycker att våra krympande skärgård är exotiskt levande? Tycker du om att skärgården krymper? Det finns politiker som tycker att det är rätt att en euro i skärgårdmark motsvarar tio euro i fasta Ålands mark. Det finns politiskt tryck på att Åland inte har råd med sin Skärgårdstrafik! Är Åland mentalt och fysiskt fattigt?

Det här är mina åsikter och omsorger om människan, samhället, miljön och näringslivet i skärgården.

· Trafiken: Skärgårdstrafiken är en självklarhet. “ Rederiet Skärgårdstrafik “ har varit utan ledning i 40 år. 2011 tog liberal-centerregeringen de första stegen, inte en dag för tidigt

· Boendet och samhället: Rabattförsäljning av mark är slut i skärgården. Slut! Liberalernas agerande 2011 framåt tar slut på skärgårdens rabattutförsäljning.

· Boendet: Strandskydd på planerad mark är första steget- fast boende andra steget. Lagens “ egentligt bo och hemvist “ betyder fast boende 2011. Lagen skrevs på 1970-talet, nu lever vi 2010-talet

· Trygghet och hälsa: När ÅHS lednings agerande diskuteras mer i tidningarna än med personalen är den ledningen inte kompetent. Det visar också ÅHS styrelsens beslut att indra nattdejour i skärgården.

· Fiskodling inte boven: Broilerproduktionen i Finland har dubblerat under 10 år till 90 milj kg, medan odlad fisk halverat sig från 20 till 10 milj kg. Statsrevisorerna vill sedan en tid se ökad fiskodling i Finland. Det vill jag också se , 20 milj kg igen inom 10 år.

· Mitt Åland 2030: Skärgården 2030 är 10 % av Ålands befolkning på 35000. En ökning med 1300 personer dvs mer än 50 %. Åland är både förmöget och rikt att ta hand om alla, isynnerhet sin skärgården.

Detta är min liberala ståndpunkter i de frågor som de sex skärgårdskommunerna ställde partierna den 19.9 2001 inför valdebatten den 4.10 2011 i Mariehamn, i det fall att jag inte blir utsedd att representara liberalerna på Åland.

Skriet från Skärgården (ursäkta Vildmar ken)

2011-09-22T20:09:00.001+03:00

Det finns politiker som vill göra skärgården till en nationalpark. Vill du bo i en nationalpark? Det finns politiker som tycker att våra krympande skärgård är exotiskt levande? Tycker du om att skärgården krymper? Det finns politiker som tycker att det är rätt att en euro i skärgårdmark motsvarar tio euro i fasta Ålands mark. Det finns politiker som tycker att det är rätt att värdet av 1/1 hemman på 100 – 150 ha, ½ hemman på 70 – 80 ha och 1/3 hemman på 50 – 60 ha i skärgården är en tiondedel ( 1/10 ) av på fastlandet.

Det här är min åsikter och omsorger om människan, samhället, miljön och näringslivet i skärgården.

Rabattförsäljning av mark är slut i skärgården. Slut! Liberalernas agerande 2011 framåt tar slut på skärgårdens rabattutförsäljning.

Strandskydd på planerad mark är första steget- fast boende andra steget. Lagens “ egentligt bo och hemvist “ betyder fast boende 2011.

Skärgårdstrafiken är en självklarhet. “ Rederiet Skärgårdstrafik “ har varit utan ledning i 40 år. 2011 tog liberal-centerregeringen de första stegen, inte en dag för tidigt

När ÅHS lednings agerande diskuteras mer i tidningarna än med personalen är den kompletta ledningen inte kompetent. Det visar ÅHS styrelsens beslut att indra nattdejour i skärgården, och befästs ytterligare av att en kommun inte får betala för sina medlemmars nattliga dejourbehov.

Broilerproduktionen i Finland har dubblerat under 10 år till 90 milj kg, medan odlad fisk halverat sig från 20 till 10 milj kg. Statsrevisorerna vill sedan en tid se ökad fiskodling i Finland. Det vill jag också se , 20 milj kg igen inom 5 -10 år.

Skärgården 2030 är 10 % av Ålands befolkning på 35000. En ökning med 1300 personer dvs mer än 50 %. Mer än hälften av dessa bor i nya byar som kommunerna planerat.

Detta är min liberala ståndpunkter i de frågor som de sex skär-årdskommunerna ställde partierna den 19.9 2001 inför valdebat-ten den 4.10 2011 i Mariehamn, i det fall att jag inte blir utsedd att representara liberalerna på Åland

Tom Grahn lib 223

”En blåögd ö i ett grönt hav ” eller, blåögdhet gör havet grönt?

2011-09-21T09:09:00.001+03:00

Sommarsiken kommer i mitten på juli. I år kom den en dag och försvann samtidigt. Nästa dag blommade havet grönt. Smörjan flöt omkring från strand till strand i den svaga vinden. Näten förblev tomma. När det gröngula vattnet så småningom återfick sin normal färg kom “ skiten “ i näten. Näten har nu varit svarta genom hela augusti , och fortsätter nu i September. Likaså båtdurken efter varje nätlyft. “ Tro inte Tom att sik simmar i sketna nät “ lärde Rafael Örblom mig ( skulle ha fyllt 102 år i höst ). “ Skiten “ är högst sannolikt relikerna av förruttnade blåalger överallt i havet.

Varje ekosystem har sin egen utsträckning. Mitt lokala ekosystem är Fiskö arkipelagen i Brändös norra hörn 5 timmar från Mariehamn. Sen har vi det åländska ekosystemet, Skärgårdhavets, Östersjöns, Europas …. Min Fiskö arkipelag mår illa. Skärgårdshavet mår illa. Alla vet att Östersjön mår illa.

Det fina med ekosystem är att det har en oanat stor buffertkapacitet, förmåga att återhämta sig. Precis som vi människor. Tyvärr finns det alltid den sista droppen som får bägaren att rinna över, både för människor och ekosystem.

Alla, åtminstone de flesta av oss, vet att urlakningen av naturen och jordbruksmark är , vid sidan av människan och hennes verksamhet, de största källorna för Östersjön, Skärgårdshavets och Fiskö arkipelagens försmutsning ( eutrofiering ) over 50 %.. Det finns inget egentligt jordbruk i Brändö mer, åtminstone inte i Fiskö. Urlakningen ur naturen har skett sedan urminnes och sker varje år.

Aha!! Fisköarkipelagen är beroende av Bottenhavets ekosystem där en mängd älvar och åar och bäckar lastar av sina urlakningsprodukter. Jag måste alltså åka dit och prata med Egentliga Finlands, Satakuntas och Österbottens jordbrukare om hur deras göromål / eller avsaknad av göromål påverkar Fisköarki-pelagen och mitt sikfiske. Eller, kunde Ålands landskapsregering göra det för Skärgårdshavet och oss alla som lider

Mitt sikfiske är inte så viktigt i helheten. Livsviktigt är att siken får simma fritt och föröka sig fritt som den är van vid och gjort sedan urminnes tider.

Mina Fyra OMSORGER

2011-09-18T19:10:00.001+03:00

Omsorg om människan – Från trehjuling till fyrhjuling

Frida, mitt första barnbarn föddes 2010 och hennes förväntade livslängd löper fram till 2095, kanske till 2100. Allt vad vi gör i Lagtinget 2012-2015, kvalitativt och kvantitativt, har bäring i decennier framåt. Vår livscykel är indelad i trehjuling och barndom, terrängcykel och ungdom, tandemcykel och mogen ålder, stavpromenader under tidig höst och rollator mot senhöst. Omsorg betyder “ att bry sig om “. Motsatsen är “ att inte bry sig om “. Jag bryr mig om!

Omsorg om samhället – “ Land skall med lag och ledning byggas “

Det finns människor som anser att människan finns till för samhället, och inte tvärtom. Det finns människor som klagar på att samhället inte fungerar eller fungerar dåligt, men gör ingenting. Samhället och dess styrorgan behöver inte samhällsreformer om vi kontinuerligt sköter om vårt samhälle. Att kontinuerligt utveckla betyder förberedelse för hög- och lågkonjunturer, som vi på Åland inte kan bestämma. Åren 2001-2003 gjorde vi -29 MEUR ( 3 år ) , 2004-2008 +78 MEUR ( 5 år) och 2009-2010 – 33 MEUR MEUR ( 2 år )i landskapets resultaträkning. Det är i dessa vågor vi styr, vare sig vi vill det eller inte. Dessutom är det inte marginellt hur vi utnyttjar LRs 100 MEUR i lönekostnade, och hur dessa personer leds.

Omsorg om miljön – Allting har sina gränser

Östersjöns ekosystem är hotat. Det vet vi alla. Och jag vet att min arkipelag i nordöstra Ålands hörn är sjuk. Vi vet också att ( 55 - 60 ) % av Finlands kväve- och fosforbelastning på Östersjön kommer från jordbruket och ( 1 – 3 ) % från fiskodling. Finlands statsrevisorer har redan länge talat för döva öron om ökning i volym av fiskodling och jag vet att modern fiskodling med punktbelastning kan skötas ekologiskt . Jag vet också att den diffusa stora belastningen av jordbruket kan skötas med vall och avgränsning mot avrinning. Så låt oss göra detta och sluta att prata om” att något måste göras”.

Omsorg om näringslivet – Tvåhjuling utan stödhjul

Omsorg om framtiden i näringslivet kallas strategi. Ålands Närsingsliv publicerade fredagen den 9. september sina teser i våra tidningar. Av dessa 20 teser kan jag underskriva en stor majoriett. Varför? Därför att näringslivets hjul kåller landskapest hjul smorda, underhållna och oslitna. Låt oss tillräckligt inse hur viktigt näringslivet och dess arbetsplatser är för Ålands nationalprodukt och ålänningars välstånd. Ju bättre näringslivet mår desto enklare är det att sörja för omsorgen om människan, som jag började med, ochsom jag slutar med.

Tom Grahn, teknologielicentiat och doktorand, internationell företagare, Fiskö, Brändö.

Lib-kandidat nr223

En by har försvunnit under tre år

2011-09-18T18:49:00.001+03:00

Bästa Ålänningar,

obeaktande av ålder, kön, hudfärg eller politisk inriktning. Jag ber er allvarligt överväga följande fakta och synpunkter, issynnerhet denna höst 2011:

De fakto har inga byar i skärgården fysiskt försvunnit. Men befolkningen mostsvarande en by i Brändö har försvunnit sedan 2007 - 30 personer. Till exempel Fiskö. Under de tio senaste åren har nästan två byar försvunnit – 50 personer. Under en generation - 30 år - har tre byar försvunnit. Oroväckande är att farten med vilken “ byar försvinner “ ökar. Samtidigt i hela den åländska skärgården har tre byar – 100 personer – försvunnit sedan år 2000. Sedan 1990 har mer än fem byar försvunnit. Skärgården befolkning utgör endast 8 % av Ålands befolkning idag. I nästa ÅSUB statistik börja procenten med siffran 7. Brändö och Kökar längst borta från Mariehamn tappar mest.

Tre av sex kommuner, hälften, kämpar med sin ekonomi. Det är inte svårt att inse att sex kommuner under rådande omständigheter kommer att kämpa med sin ekonomi , om inte…. Ävenom jag hör till dem som anser att Åland klarar sig mycket väl med färre kommuner, så finns det ingen orsak att slå ihop kommuner med dålig ekonomi till en större närdemokrati med ännu större ekonomiska svårigheter. Lösningen ligger i att rusta skärgårdens ekonomi i skick så att framtiden får utvisa hur Ålands kommunfält ser ut.

En generation – 30 år – svarar för den kommande generationens välfärd. År 1968 skrev jag i Borgå Lyceum, stolt över min åländska påbrå , en uppsats om Ålands självstyrelse och dess födelse. Jarl Stormbom, vår historielektor, gav mig fulla poäng. Tillåt mig att skriva denna insändare 43 år - nästan en och en halv generation - senare om hur generationer och generationsväxlingar har omhuldat självstyrelsen och utvecklat den. Kontinuerlig utveckling är ett av de svåraste elementen i företag och offentlig förvaltning.

Självstyrelsens hörnpelare är inte svår att definiera. Under denna augusti månad räknar jag lätt ett dussin insändare inför valet, som skriver “ språket, näringsrätten och hembygdsrätten”. Jag instämmer, men hur?

Språket. Jag förvånar mig hur det enspråkiga Åland tillsynes fäster mindre hänsyn till kunskaper och
färdighet i svenska än till de andra formella kraven beträffande hembygdsrätt. Det är ju då språkkunnandet mäts hos dem som vill bli ålänningar. Det kostar 80 EUR att med ansökan bli ålänning under de andra formella kraven. Jag tror vi alla kan vara överens om att framtidens självstyrelses hörnpelare vilar på ett svenskt enspråkigt förvaltningsÅland och ett Åland med mångspråkiga kunskaper och färdigheter i alla vädersträck.

Näringsrätten. Näringsrätten som under 1900-talet kanske försvarade sin egentliga avsikt att skydda
ö- och skärgårdsrikets företag och företagare , är på 2000-talet förlegad. Alla former av protektionism
i dagens Skandinavien och Europa är förlegade. Protektionism leder alltid till ineffektivitet, styvhet och planekonomiska följder. Skydd av sådant som inte behöver skydd. Frihet under ansvar leder till dynamik, flexibilitet och konkurrenskraft.

Hembygdsrätten. Enligt ovanstående definition är hembygdsrätten förstås protektionistisk. Det till trots stöder jag hembygdsrätten och i synnerhet dess kontinuerliga utveckling. Av alla de orsaker som lett till att skärgården avfolkas – näringsliv, arbetsplatser, utkomst, åldersstruktur, - är hembygdsrättens jordförvärv och dess stelhet det störta hotet mot en levande skärgård. På grund av att det inte finns efterfrågan på tomter finns det inte utbud på tomter, och priset på fast egendom i skärgården är lågt och ju längre österut man kommer desto mer skrattretande – förlåt sorgligt – blir priset. Med stöd av lag och förordning har samhället styrt – sett till – att den vackra naturen i skärgården är värd en tiondedel av fasta Ålands och en tjugondedel av Finlands eller Sveriges motsvarande priser. Borde det inte vara tvärtom om vår skärgård är så unik? Denna ojämlika och orättvisa realitet, som Lagtinget och Landskapsregeringen styr, måste ändras. Ändringen är mycket enkel. Lita på kommunerna att via sitt byggnadsplanmonopol besluter om var och hur utveckling av befolkningen kan ske. Under 2011 har detta steg äntligen tagits. Om tillit till kommunernas närdemokratiska vilja, kunnande och förmåga saknas vid Strandgatan i detta ärende och i allmänhet, ja då är vi ute på sjufamnars vatten. Det nästa steget som LR måste ta är att definiera fast boende som Finland och Sverige gör: “Skriven i kommunen ( skattallokering ) och bostad enligt regelverk för året om boende”. Lagtexten “ egntligt bo och hemvist “ betyder på 2000-talet “ fast boende “. Fast boende är entydigt definierat och sköter om det väsentliga, att skatteören faller i kommunens börs. Vi går till val I höst

Minoritetsskydd. De fakta jag ovan startade med och de synpunkter jag för fram som orsak och verkan
till den beskrivna negativa utvecklingen kan ändras om tillräckligt många av er – bästa röstberättigade
ålänningar – tar ställning och röstar i valet. Ni kan välja mellan att stöda en utveckling som befäster den negativa utvecklingen jag beskrivit. Ni kan välja med att ta ställning för en skärgård som tillåts utveckla sig på Ålands och dess unika skärgårds villkor. Ni kan välja mellan att rösta och inte rösta. Det som jag innerst inne ber er att bedöma och avgöra är att ta ställning. Om ni inte tar ställning så leder den utveckling jag beskrev i första stycket till att skärgårdens nästa generation måste minoritetsskyddas – förmyndas. Därför att den är så liten.

Tom Grahn, Fiskö, knappt 30 invånare

Liberal lagtingskandidat nr 223